Mt Somers

Jag bestämde redan på fredagen att jag på lördagen skulle vara frisk nog att ge mig ut på tramping (jag lånar ett NZ ord eftersom jag tycker att det svenska ordet "hajk" är lite för belastat). Helt frisk var jag inte.

På denna första tramping var vi över sextio studenter som begav oss ut till Mt Somers, drygt en timmes bilfärd från Christchurch, eller två timmars färd med en rosa partybuss, vilket var det transportmedel vi använde.

Vi delade sedan in oss i spontana smågrupper och påbörjade den tre timmar korta vandringen med ganska kraftig stigning. Bergen på NZ ser så snälla ut. De är bruna och gröna och inte så spetsiga. Detta till trots är de ganska tunga att gå uppför. Det vittnar mina lår om än idag. Men vädret var strålande, varmare än någon av oss hade räknat med. Jag tror inte att jag såg mer än ett moln hela första dagen och det var precis innan solen skulle gå ner.

Framme vid lägerplatsen gick vi sedan ytterligare en liten prommenad längs en bäck till ett vattenfall där jag och Ruth tog oss ett dopp. Det låter fantastiskt, men vattenfall är kallare än de ser ut. Hade vi inte varit så varma hade det inte alls varit skönt.

Efter maten satt vi och tittade på den främmande stjärnhimlen. Det enda vi kände igen var Orions bälte och södra korset. Men det var helt otroligt stjärnklart och jag såg ett stjärnfall. Hade det inte varit för alla sandflies (ser ut och beter sig som knott, så jag tror att de är släkt) hade jag säkert valt att sova under stjärnorna. Nu blev det i tältet istället. Men jag hade förmånen att vakna mitt i natten av att vara kissnödig, så jag fick mig en extra runda i den stjärnklara natten. Nu hade dessutom månen dykt upp så ingen pannlampa behövdes.

På söndagen sa min kropp ifrån. Den ansåg sig inte alls vara så frisk som jag försökt låtsas. Så det var faktiskt inte lika njutbart att gå tillbaka. Även nu sken solen och utsikten var fantastisk, men jag längtade bara till min säng på Tika Street. Dit kom jag inte förrän sent och då hade jag fortfarande skolarbete kvar att göra. Med andra ord är jag ganska sliten idag. Och 60% av min koncentration går hela tiden åt till att inte klia på mina knottbett. Det går sådär.

I stort är jag i alla fall nöjd med helgen och jag tror att jag kommer att vara ännu nöjdare när jag väl återhämtat mig. Ser fram emot nästa tramping!

Här har ni bilderna:
http://picasaweb.google.com/claraquist/MtSomers