Heaven and hell

Det är tisdag kväll och jag håller på att packa. Det är enkelt att packa när man är hemifrån. Det är inte "vilken tröja ska jag ta?", det är mer "och så ska jag ha med mig Tröjan". Så det går ganska fort.

Imorgon åker jag med vännerna till Te Anau i söder. Därifrån ska vi ut och vandra Kepler-leden. Den går genom fjordlandskap och som jag förstår det har man då att välja mellan ösregn eller sandflugor. Ändå sägs leden vara fantastisk. Jag tänkte att jag måste kolla upp om, och i så fall hur, det går ihop.

I alla fall betyder det att jag inte kommer att vara vid datorn på några dagar och inte heller ha täckning på mobilen. Är det inte härligt att det fortfarande finns platser där man inte kan nås?

Sitter och funderar på om jag ska skriva något mer om vad jag gjort den senaste veckan och det blir tydligt för mig hur olika bild jag kan ge beroende på vad jag väljer att berätta. Jag kan berätta att jag gjort sushi för första gången och att den blev jättegod (för att vara sushi, givetvis, inte att jämföra med makaronipudding). Att jag ägnat en dag åt mountainbiking och en åt att prova på klättring. Att vi var hemma hos en kompis till en kompis som hade ett varmt bubbelbad i trädgården och att vi tog ett varmt bad där en av de svala höstkvällarna. Att vi tittade på Sagan om Ringen och ägnade oss åt att säga "har ni varit där än?", "dit måste ni åka" eller "det där berget ligger inte långt härifrån, vi borde åka dit någon helg". Bara för att vi kan säga det.

Eller så kan jag berätta att jag gjort slut med världens bästa kille och gråtit upp ungefär en halv toarulle. Att det varit svårt att somna på kvällarna och jobbigt att gå upp på mornarna och nästan omöjligt att distrahera tankarna däremellan. Att jag längtat så mycket efter att få vara nära alla jag tycker om och alla som värmer. Det är lättare att vara långt borta när allt är enkelt.

Och ingen av bilderna hade varit osann, även om nog den första är mindre sann än den andra. Men livet har ju sina bra och dåliga stunder och ibland kommer de väldigt tätt. Jag hoppas och tänker mig i alla fall att Kepler-leden kommer att bidra med en del sköna stunder de kommande dagarna!

Längtar efter er!