Twalk

Den här helgen var fantastisk. Så mycket NZ det bara kan bli. Jag hjälpte tramping cluben att organisera en av årets höjdpunkter - twalk. Twalk är en förkortning för 24h walk. Det är en orienteringstävling för alla som gillar orientering (man behöver alltså inte vara student). Tävlingen pågår, som antyds i namnet, under 24 timmar. Under ett dygn tävlar man i lag om att hitta så många ledtrådar som möjligt. Rundan går genom terräng och, i sann NZ anda, måste delar av den vadas genom en älv med kallt vatten upp till höfterna. För den som i år sprang hela rundan innebar det ungefär 130km, förutsatt att man tagit raka vägen och inte sprungit vilse. Jag tror att vinnarlaget klarade av hela rundan, eller åtminstone nästan.

Rundan är indelad i fem ben som alla avslutas i "the hash house", ett tömt fårstall, som vi försökt fixa till. Där var jag och ett skönt gäng studenter och lagade mat och bakade muffins till de 200 tävlande.

Det som gör att det känns så NZ är att det var så skön stämning över hela tävlingen. Oavsett vilken nivå man låg på så var syftet att ha roligt. Typiskt för NZ är också att man gillar att klä ut sig (temafester är här vanligare än fester utan teman). Så de allra flesta lagen var utklädda och många av dem hade lagt ner mycket tid och energi på de dräkter som de skulle bära genom bush, lera och, som sagt, vatten.

Lika inspirerande som att se lagandan var det att se ålderspridningen. Ett av lagen gjorde i år sin 41:a twalk. De var lugnt över 60 och både män och kvinnor. Jag träffade dem klockan fyra på natten. Då hade de precis avslutat tredje benet och var på väg ut på det fjärde. Den fysiken och den järnvilja de besatt kan inte beskrivas. Jag började tänka att "så vill jag vara när jag blir gammal", men kom snabbt fram till att det är hyfsat osannolikt att jag skulle vara i bättre form om 40 år än vad jag är nu...

Men jag fick en paus i matlagningen under natten och följde med ett av lagen ut på tredje benet. Vi var ute i sex timmar och hittade 2 av 22 kontroller. Det var ganska svårt att hitta små gömda lappar i mörkret med hjälp av en pannlampa, en karta och en trasig kompass - ja, den var trasig!
Kan bara säga att trots trötthet efter aningen för lite sömn så är jag så himla inspirerad efter den här helgen. Det var en mäktig upplevelse och det känns tråkigt att jag inte är här för att medverka nästa år.

Jag hann aldrig skriva om förra helgens vandring längs Keplerleden. Kan sammanfatta det som att det var otroligt vackert, men att det viktigaste ju alltid är sällskapet man vandrar med och även om det var helt ok så hade det kunnat vara mer spännande. Men det påminde mig om vilken fantastisk tur jag haft hittills med sällskapet här.

Ska försöka lägga upp lite bilder både från twalk och Kepler!
Bilderna hittar ni på picasa som vanligt, men jag tycks ha glömt hur man länkar dit. Här är adresserna i alla fall:
http://picasaweb.google.se/claraquist/Kepler
http://picasaweb.google.se/claraquist/Twalk